Fotografins historia – en bild säger mer än tusen ord

Att fotografera är för många idag jakten på att fånga ett speciellt ögonblick. Oavsett om det endast rör sig om en hobby eller om man är en professionell fotograf kanske man funderar på: Hur kommer det sig att vi har möjligheten att fotografera idag?

Även om du inte arbetar som en professionell fotograf, äger du säkert en digitalkamera, systemkamera eller en mobiltelefon utrustad med en kamera. Men hur startade allt? Vem eller vilka ska vi tacka för att vi kan föreviga speciella ögonblick?

Fotografiets historia tar sin början redan på 1000-talet e.Kr., när upptäckten med Camera obscura, som betyder mörkt rum, gjordes. Camera obscura var helt enkelt ett mörkt rum med ett litet hål genom väggen där ljuset kom in via hålet och avbildade en upp och nedvänd bild på den motsatta väggen. Men själva tekniken utvecklades inte förrän på 1500-talet. I takt med optikens framsteg (som i mångt och mycket drevs framåt av araberna vars religion stipulerar att man i alla lägen, var man än befinner sig i världen, måste kunna veta hur man vänder sig mot Mecka för att be), kunde man i efterhand projicera allt ljusstarkare bilder. Det återstående problemet var då att göra bilden varaktig.

Under 1600-talet utvecklades den portabla modellen av camera obscura. Till exempel arkitekter och konstnärer använde sig utav det för att exempelvis rita av konturer på byggnader.

Grunden till fotografiets kemi kom till år 1727. Detta tack vare kemisten Johann Heinrich Schulze som publicerade sina undersökningar av silversalters ljuskänslighet, som blev mörka då de utsattes för ljus.

Under 1700 – och 1800-talet började man även använda camera obscura för att projicera bilder målade för hand på glasväggar. Det var vid denna period som fransmannen Joseph Nicéphore Niépce började experimentera med att göra bilderna varaktiga. Det är nämligen Niépce som står bakom de äldsta bevarade fotografierna som man har lokaliserat.

Året var 1826. Niépce hade då experimenterat i flera år och fick först som många andra, endast fram bilder som inte var varaktiga. Niépce började sedan samarbeta med Louis Daguerre. Daguerre fortsatte sedan efter Niépces död (1833) att utveckla fototekniken. År 1839 presenterade han sin fotografiska metod – Daguerrotypi, vilket var ett sätt att fixera positiva bilder på silverbelagda kopparplåtar. Det är detta år man vanligen markerar födelsen av fotografin. Bilden nedan är världens första fotografi och togs av Niépce 1826 och heter ”Utsikt från fönstret vid Le Gras”.

Världens första fotografi

Under 1800-talet skedde många andra stora tekniska framgångar, som till exempel att kunna göra flera kopior av en och samma plåt. Vi bör även nämna George Eastman och hans företag Kodaks kameror för ”vanligt folk”och stereofotografiet.

Det största som hände under 1900-talet var innovationerna av småbildskameran, 35 mm-filmen och det digitala fotografiet. 

Svartvit vs färgfotografi

Färgfotografiernas teknik utvecklades under mitten av 1800-talet. Problemen under tidiga experiment hade varit att fixera bilderna och att inte få färgerna att blekna. Fysikern James Clerk Maxwell tog det första permanenta färgfotografiet år 1861. En av de tidiga metoderna för färgfotografier var att använda tre kameror. Varje enskild kamera hade ett färgfilter framför objektivet. Detta gav de tre grundläggande kanalerna för återskapandet av en färgbild i ett mörkrum eller i ett framkallningslabb. Det dröjde dock till tidigt 1900-tal innan färgfilmen kunde ta upp fler färger. Tack vare fotokemister, såsom Hermann Wilhelm Vogel, med en tillräcklig känslighet för grönt och rött, blev tillgängliga.

Eftersom tidig film inte kunde återge färger, var de första decenniernas fotografier svartvita – gråskala. Men även när färgfilm blev tillgänglig fortsatte svartvita fotografier att dominera marknaden. Detta på grund av att kostnaden var lägre och det krävde mindre avancerad utrustning. Det var även enklare att framkalla en svartvit film eftersom det var färre steg i framkallningsprocessen.

Under 1900-talet har färgfotografier varit den dominerande marknaden. Men det var först på 1960-talet som färgfotograferingen slog igenom för publiken. Då lanserades även Instamatic-kameran, en väldigt enkel kamera med ett eget filmformat. Det var även vid den här tiden som kamerorna kunde börja delas upp i avancerade systemkameror plus små och enkla lådkameror. Det var dessa som under 1980-talet utvecklades till kompaktkamerorna som var självinställande.

På 1970-talet kom företaget Polaroid ut med en kamera vars film, som i solljus, var självframkallande. Denna teknik blev synonymt med företagsnamnet.

Fotografi – En konstform

Det är inte bara via måleri som man kan kallas konstnär. Konst – och dokumentärfotograferingen accepterades under 1900-talet inom västvärldens konstvärld. Alfred Stieglitz, John Szarkowski och Edward Weston, för att nämna några, var bland de största förespråkarna.

Inom konstvärlden diskuteras fortfarande fotografiets estetik. Många konstnärer hävdar att fotografering är en mekanisk reproduktion av en bild, vilket inte riktigt passar in i deras mall när man ska definiera konst. Om fotografier är konst, då måste man fastställa vad som gör det vackert för betraktarens öga hävdar de.

Skillnad mellan analog och digital

– ”Kameran ljuger inte”

Den största skillnaden mellan filmbaserad fotografering och digital fotografering är att det är svårare att manipulera analog fotografering eftersom det involverar optik, fotopapper och film. Digitala bilder däremot är relativt enkla att manipulera, vilket gör det enklare för amatörfotografer att ta bra bilder. Detta har orsakat flera etiska frågor. Många fotojournalister har framfört åsikter att de inte kommer att kombinera element ur olika fotografier och påstå att de är verkliga. På grund av detta har flera domstolar sagt att de inte kommer att acceptera digitala bilder som bevis, eftersom det är enkelt att förfalska dem.
Filmbaserad fotografering blev snabbt ersatt av digital fotografering, både på den privata och professionella marknaden. Under 2000-talet meddelade flera kameratillverkare att de helt skulle sluta med tillverkningen av analoga kameror. Bland annat meddelade Kodak i januari 2004, att de inte längre kommer att tillverka kameror som använde fotografisk film. Både Nikon och Canon har senare gjort detsamma.

Fotografiet idag

Under efterkrigstiden har kamerans utveckling gått mot allt mindre kameror. Mot mer automatiska med total dominans för färgfotografierna. Instamatic-kamerorna tillsammans med direktbildssystem har idag fått en mindre marknad. Det är istället 35 mm-filmen som fått det totala övertaget.
På 1990-talet utfördes amatörfotografin med små helautomatiska kameror på negativa färgfilmer som man framkallade och kopierade i maskiner. Här är det den digitala datalagringen som ersatt kamerornas film.

 Fotografier för kommersiellt bruk används flitigt idag för att visa ”sanningen”. Tidningar, reklambyråer, webbyråer och andra företag betalar för bilder. Men med internets framfart och tack vare alla sociala medier som finns idag, kan mer eller mindre alla kalla sig för fotografer. Frågan om upphovsrätten har därför idag blivit väldigt svår.
Men hur ser framtiden ut för fotografiet? Linjen mellan sanning och manipulation är tunn. Idag är det svårt att veta hur ”ärlig” en bild är med verktyg som till exempel photoshop som kan försköna allt in i minsta detalj. Men vi kommer fortsätta att föreviga våra ögonblick och utveckla fotokonsten. Det enda vi inte vet än är hur och vilken teknik vi kommer att använda. Det får framtiden utvisa.

Vi tar fler bilder än någonsin

Redan för ett par år sedan räknade någon matematiskt begåvad ut att 10 procent av alla världens foton som någonsin tagits togs under 2013.

Fler än 350 miljoner foton laddas upp dagligen bara på Facebook.

 

1 Comment

  1. by admin on 09/06/2015  16:31 Svara

    Testkommentar

Lämna ett svar till admin Avbryt svar

Your email address will not be published.